Fullt upp

Dygnet har bara att visst antal timmar. 8 av dem vill jag sova, två timmar spenderas på pendling, 8 timmar på jobbet. Det blir några timmar över efter nödvändigheterna, men då ska det kramas, busas och gosas med Nelly. Det ska försöka ta på pyjamas, borsta tänderna och få på ren blöja. Sen är det maten, den ska fixas, men jag har förtillfället det mycket lyxigt med en sambo som lagar kvällsmålen på vardagarna, och ätas. Och ätningen tar lite tid när man har en Nelly. Ibland vill hon bli matad, ibland vill hon äta själv och ibland, som ikväll, vill hon inget alls utom att skrika och vara ledsen.

Nelly är nu jättestor om jag jämför med min väninnans fina söta nyfödda bebis. Brevid lilla flickebarnet blev Nelly gigantisk. Men så är det, tillväxten första året är helt otrolig. Tänk att växa 25 cm och tredubbla vikten. Det är ett tufft jobb som kräver mycket energi.

Att bli större innebär att man kan mer också. Nelly ställer sig numera, lite då och då, upp utan att hålla i något. Superhäftigt att se henne kämpa med balansen och se glädjen över att ha lyckas. Det är korta stunder men de blir fler och fler och tiden hon står blir längre och längre. Roligaste leken just nu är "klättra på pappa", eller på mig om jag är hemma (fast hon river mest sönder mitt ansikte eller mitt hår istället). Pappa är en jättebra klätterställning. Hon sätter sig på hans mage när han ligger ner på golvet, sätter sig på benet, lyfter lite på tröjan, skrattar lite och så vidare. Jättehärligt.